Numera skriver jag lättläst också

Jag har märkt att åsikterna ofta går isär när det gäller lättlästa böcker. Vissa menar att de är helt nödvändiga för att så många som möjligt ska få möjlighet att uppleva litteratur, andra menar att det knappt ens är litteratur och bara underblåser ungas motvilja att läsa ”riktiga” böcker.

Men hur vi än vänder och vrider på saken så finns det många, både barn, unga och vuxna med för den delen, som inte klarar av att läsa en ”riktig” bok. Det kan bero på många saker. Du kan ha dyslexi, psykiska funktionsnedsättningar, intellektuella funktionsnedsättningar, ett annat modersmål än svenska, eller så har du bara svårt för det här med böcker och läsning. Orsaken bakom är kanske inte det viktigaste. Det viktigaste, tycker jag, är att det faktiskt finns böcker som du kan läsa. Böcker i alla möjliga genrer och för alla smaker.

Min erfarenhet av lättläst är förresten att det är precis lika mycket litteratur som längre böcker. Berättelsen måste vara lika intressant, karaktärerna lika verkliga. Fast språket måste förstås vara enklare, men samtidigt inte platt och tråkigt.

Jag känner ganska många författare som skriver lättläst och något av deras passion för genren måste ha smittat av sig, för i våras försökte jag mig på att skriva lättläst. Dels för att utmana mig själv och göra något nytt som jag inte prövat på tidigare, men dels för att jag faktiskt vill bidra till den där mångfalden av böcker.

När jag är ute på skolbesök, oftast i högskoleklasser, sitter det alltid ett par, tre elever som ser helt ointresserade ut. En märker att språk och litteratur är något svårt för dem, något som de inte riktigt orkar engagera sig i. Till och med mina ungdomsböcker, som trots allt är ganska lätta i sig själva, är för mycket för dem.

Tänk vad kul det vore att ha med sig något som de också kan läsa. Något som inte behöver ta lång tid att läsa, men som ändå ger en spännande läsupplevelse?

Så jag skrev två lättlästa ungdomsromaner, två lättlästa skräckromaner för unga för att vara exakt. Det är inte, som en del trott, enkla ”börja läsa själv”-böcker. Det är två ganska blodiga historier, tänkta för en lite äldre målgrupp. Men skrivna på ett lättillgängligt språk.

Nästa år kommer båda ut på Hegas förlag.

Annonser

Om Camilla Jönsson

Författare, litteraturkritiker och skrivarkursledare
Det här inlägget postades i böcker, Inspiration, läsandet, Lättläst, Romaner, Skräck, Ungdomslitteratur och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s