Det har diskuterats en hel del feminism i bloggosfären på sistone. Jag tänker inte dra upp hela förhistorien utan nöjer mig med att hänga på Lisa Bjärbos initiativ ”10 inlägg om feminism”. Oavsett vad behövs det alltid fler röster som talar för feminismen.
Det här är feminism för mig:
Jag är född med bröst och slida, det kan jag inte neka till. Jag kan inte heller neka till att det betyder att mitt biologiska kön är kvinna.
Men mer än så går jag inte med på.
Jag är så evinnerligt trött på människor som tror att de vet något om mig bara utifrån dessa saker. Att vissa saker blir ”självklara” för att min kropp ser ut på ett visst sätt. Så ”självklara” att de inte ens bryr sig om att fråga vad jag egentligen tycker och tänker.
Feminism för mig är att få slippa alla dessa förutfattade meningar och begränsande normer. Att inte automatiskt bli tillskriven vissa egenskaper, drömmar och känslor bara på grund av hur min kropp ser ut. Feminism för mig är rätten att bli betraktad i första hand om en individ och inte som ett kön. Feminism för mig är att alla människor har exakt samma värde och exakt samma rättigheter och skyldigheter, oavsett hur de råkar se ut mellan benen.
Tyvärr ser det inte ut så i dag och även om något kan vara jämlikt i teorin betyder inte det att det är jämlikt i praktiken. I Sverige har vi hunnit långt när det gäller jämlikhet på pappret, men i det praktiska har vi fortfarande mycket kvar att jobba med. Att ändra förlegade attityder och normer är svårt men inte omöjligt och för mig är feminismen ett medel för att göra det.
Camilla Jönsson 